Ett sista farväl

Ett sista hejdå innan jag går vidare. Ett sista skriva av mig och blicka framåt. Jag tror det blir svårare att bli gravid igen om jag går runt och deppar. Om jag går runt och tänker negativa tankar, därför så måste jag börja vara positiv till saker och ting. Se saker från andra perspektiv och inte bara som en ond cirkel.

Hur mår jag nu? Nu är en ny vecka, jag tar nya tag och tänker positivt, intalar mig själv att jag kommer bli gravid, jag kommer få gå på ultraljud, jag kommer ha en bebis i magen. Det ska jag börja intala mig själv men inte hela tiden, bara när det är som jobbigast. Bara då jag är negativ, det är då dom orden ska cirkulera i min skalle, det är då jag ska säga till mig själv det kommer bli bra, du kommer bli gravid.

Hur länge kommer det ta? Det är väl största rädslan, hur länge ska vi behöva vänta, ska det ta över ett år igen? Det skrämmer mig nog allra mest. Men det är bara å se det från den ljusa sidan, när det väl kommer så kommer all den väntan det tagit inte spela någon roll.. 

Vad ska jag ändra på? Jag måste börja att sysselsätta mig med annat, träning är en del av den saken. Motivationen måste bara komma tillbaka, eller snarare, sparka mig själv i baken. Bara jag kommer ut och rör på mig. Sen börja leva mer hälsosamt igen. Sluta äta godis, eller enbart lördagar i liten mängd. Sätta fokus på det.Jobba jobba jobba, även fundera på vad jag vill göra sen, om jag ska plugga eller inte och inte tänka, "ingen ide att börja plugga nu ifall jag blir gravid nästa månad" Blir jag gravid, så blir jag, man kan plugga. Jag måste sluta sätta hinder framför mig.

Efter ha suttit på blimamma och läst en tjej som varit där jag är nu, började intala sig själv att hon kommer bli gravid, hon kommer ha mage och allt som hör till. Bara någon månad senare blev hon gravid och ska ha när som helst. Och även hon hade haft missfall och det tog ett tag för dom att bli gravida efter det..
Låter kanske elakt men det är skönt att kunna läsa om dom som varit med om samma och sedan fått ett positivt besked och att allt går bra andra gången. Nu är det min tur..

Sara:

Det mesta går bättre om man inte tänker allt för mycket på det. Alltså visst, det är klart att man får vara ledsen, och det är klart att man får tänka "nu försöker vi igen", men jag tror att det är viktigt att man inte pressar sig själv för mycket. Ta en dag i taget, även om du vill ha barn nu så är du fortfarande ung och har tiden till det. :) Det är snart eran tur, och jag tror du kommer att bli en jättebra mamma, men stressa det inte. :)

Erika:

hejsan!

jag fick ett missfall förra sommaren i v12, just när man trodde att allt var säkert. vi hade hunnit berätta åt alla. jag sörjde så klart barnet och allt som hörde till det. jag hade redan planerat in ledigheten :) och kände mig otålig, nu skulle ju allt bli förskjutet...
jag bestämde mig för att gå vidare och att köra på, skita i ägglossning o dagar hit o dit. nu sitter jag här med världens mest underbara tvillingar födda i maj. lycka till!

Svar: Hej! tack, jag hoppas snart det är våran tur, jag har börjat fokusera på annat och försöker inte tänka på det som förut. Visst kan vissa dagar vara jobbigare men jag ska inte gräva ner mig nå mer. Tiden kommer när den är redo, även om jag känner mig redo nu så kanske inte kroppen gör det. Tack för att du delade med dig av din berättelse, det gör så man får lite hopp :) kram
Sophie Isaksson

Kommentera inlägget här:
Blogg listad på Bloggtoppen.se