yooo

 

God dag!
 
Jag har alldeles glömt bort å blogga men jag mår faktiskt bra efter omständigheterna. Jag tror inte riktigt jag sörjt ordentligt men jag är inte heller ledsen längre. Men jag hoppas bara så innerligt att jag blir gravid snart igen. 
Två helger efter beskedet hade vi fest, hade inte druckit på över 10 månader men det gick bra, har väl blivit en hel del festande nu men kanske för att gå vidare och kanske för att ta vara på livet som icket gravid.. jag vet inte men det var som bra att det hände, att man fick en bild av att vi kanske inte är redo men jag tror inte man är riktigt redo förrens det är dags... 
Mujjan:

Du ska se att ni snart kommer plussa igen. Jag tror att ni är mycket redo för att bli föräldrar. Det är bara motgångarna man inte är redo för!

Jag håller tummar och tår och hoppas att ni snart ska få erat älskade barn. :)

"Never give up on the things that makes you happy..."


Svar: tack =) Ja jag är redo, Mer än någonsin, jag hoppas på plus men jag vill inte komma in på samma banor som förut, då jag tänker på det konstant =)
Sophie Isaksson

Ellenore:

Ja men de kan jag faktiskt förstå. Jag ville ju verkligen mer än något annat bli gravid (utan min sambos vetskap ^^') men jag försökte som ändå inte tänka allt för mycket på det. Sen i två månaders tid tänkte jag för mig själv att jag accepterar att jag inte kan bli gravid trots att jag ändå hoppades så kom mitt plus. :) Jag var super orolig över ma och mf då jag fått tidiga mf förut.

Jag förstår din oro på så sätt. Jag var orolig för att det inte var något levande tills jag var på rul förra vecka och fick se ett hjärta som slog. min sambo var helt fascinerad. :) och jag är fortfarande orolig för att vad som helst kan hända. Men jag håller ändå tummarna för att det ska gå bättre nästa gång ni får ert plus. :) Ni förtjänar verkligen att få ert plus, och ert efterlängtade barn. :)
kram

Svar: Tack =) Ja jag längtar tills vi får ett plus men fokus nu är på träning, för jag måste gå ner en hel del känner jag å bli mer hälsosam å frisk i kroppen. Ååh vad mys :D Jag håller tummar på att det går hela vägen för er. Rädslan att få missfall igen finns ju men jag kan inte gå å tänka på det hela tiden när jag väl blir gravid. Men det var som att jag kände att det inte stod rätt till alls. :( kramar
Sophie Isaksson

Ellenore:

Ja men de förstår jag. Man känner ju som ändå på något sätt om allt står rätt till eller inte.
Men det är bra. :) Jag däremot gick upp nästan 20 kg i vikt (Sammanlagt men mycket pga jag opererade axeln förra hösten och då kom kg bara) innan jag fick mitt plus ^^

Jag hoppas verkligen att ni också får ert älskade efterlängtade barn snart. :) Och som du skriver: Man kan inte hela tiden tänka så. Man väntar barn och inte missfall. Så du ska se att det kommer gå så mycket bättre nästa gång. <3 kramar

Kommentera inlägget här:
Blogg listad på Bloggtoppen.se