weak or strong..?

 
 
En dag som började bra, dalade ner och slutade gott. Ja vad ska jag säga, så mycket känslor inom mig just nu, allt känns som en enda röra, jag spricker nästan inombords samtidigt som jag är lycklig. Jag känner bara att jag klarar mig, jag är stark, så länge jag har min familj så mår jag bra. 
 
När jag satt på bussen hem från Sofia så kände jag hur tårarna ville komma, jag satt hela vägen hem med gråten i halsen, när jag väl kommer hem klarar jag inte av att hålla tillbaka tårarna längre, låg och grät säkert tio minuter i sängen, sedan ringde jag mamma, samtalet kändes bättre men lik förbannat börjar jag störtböla efter vi lagt på, Jimmy frågar hur det är fatt och jag berättar för honom vad som tynger mig. Kände sedan att jag behövde komma ut, tog på mig kläder och gick, gick förbi M för en cigg, sedan traskade jag förbi farmor där min kusse var, fick mat och sedan myste vi bara,då släppte tankarna.
 
Jimmy kom sedan å hämta mig, kommer hem får ett sms från en god vän, som frågade hur jag mår, jag lovar, jag var nära gråten, jag vet inte varför men jag höll på att börja gråta. Det känns som att det är en drös med hormoner inom mig, eller så har jag velat gråta förut men inte kunnat eller hållit tillbaka det men idag liksom sprack bubblan, jag kände mig helt plötsligt svag..
 
LADYJ:

Jag gillar att du är så ärlig i bloggen, du skriver verkligen ut det du känner och det måste vara skönt att kunna göra det! Jag vill bara skicka massa snökramar på dig och säga att du är inte själv, jag låg och grinade helt utan anledning till låtar som jag älskat när jag var 14-17 år! tårarna bara rann och jag förstod inte riktigt vart tiden tagit vägen! uscha =/ kram

Svar: TACK! Eftersom jag är bättre på att uttrycka mina känslor i ord så är det skönare å skriva, finns så mycket mer jag egentligen vill skriva men det finns ju gränser. Du är söt du Julia :') Massa varma kramar till diiiig!!
Sophie Isaksson

Kommentera inlägget här:
Blogg listad på Bloggtoppen.se